Sanningen om spannmål

För många av oss är bröd den ultimata bekvämligheten när man pratar om mat. Det finns inte många kulinariska fröjder som är så enkla och goda som en croissant eller färsk vitlöksbröd.

Men det finns fortfarande många frågor kring brödet huruvida det passar in i en hälsosam kost.

Länge har vi hört om bröd som en grundläggande mat och även i många situationer som överlevnadsmat. Men nu hör vi om och om igen att bröd är en stor bidragande orsak till olika hälsotillstånd bl.a. tarm permeabilitet som ligger i grunden för de flesta kroniska sjukdomar. Det är därför jag vill granska ämnet från ett objektivt perspektiv här så att ni kan själva bedöma vad som är falsk och vad som är sanning.

I en nyligen publicerad artikel i British Medical Journal (BMJ) kom experterna fram till en häpnadsväckande slutsats: En glutenfri kost kan öka risken för kranskärlsjukdomar i vuxna utan celiaki. Varför? På grund av minskad konsumtion av gluten?

 

 

Studien pågick mellan 1986 till 2010 och slutsatsen löper som nedan:

Resultaten gick viralt. Snart pratade alla om nackdelarna med glutenfri kost.

Titeln på artikeln i all ära men tolkningen av forskningsresultaten är någonting annat. När jag läste hela rapporten så upptäckte jag snart att det var bristen på kostfibrer (t.ex. fullkorn) som var korrelerad till ökad risk för kranskärlsjukdomar och inte brist på gluten alls. Det är väl begripligt att kostfibrer även måste ingå i den glutenfria kosten.

Jag har jobbat inom medicinsk forskning länge och studerat den biologiska maskinen både strukturellt och funktionellt. Mitt intresse för frågor om mat som medicin och medicin som mat tilltog (Hippocrates, father of medicine, 375-460 BC) för några sen för att det började komma forskningsresultat som talade sitt tydliga språk, samtidigt som antalet autoimmune sjukdomar ökade.

Min fokus har under de senaste fem åren varit på det s.k. hjärn-hud förbindelsen (Brain Skin Connection) eftersom uppkomsten av hud problem blev allt vanligare. Är det all processade fleromättade vegetabiliska oljor och kolhydrater som ligger bakom den ökande förekomsten av kranskärlsjukdomar, fetma och demens? Eller är det mättade fett och kolesterol i själva verket bra för hjärtat och hjärnan? Kan vi verkligen vinna över våra gener genom epigenetik?

Det råder ingen tvekan om faktum att mat är allt. Den är inte ett enkelt ord, den är sammansatt. Varför? Jo, den är energi, information, medicin, kommunikation, relation, mental & fysisk hälsa. Den är inte bara till att fylla mage. Den påverka oss på alla plan. Och en sak till. Vår största mun är egentligen huden. Den behöver rätt och ren mat med. Våra kroppar besvarar på vad vi stoppar i eller på oss d.v.s. både ”ätlig och ytlig”.

För många år sedan när jag skrev i min avhandling som handlade om sportrelaterade hjärnskador, upptäckte vi många gemensamma symptom med andra typer av hjärnskador. T.ex. de orsakade av tryckvågor i explosion. Vi fick uppdraget från Svenska försvarsmakten att undersöka problematiken närmare och kartlägga skademekanismen både strukturellt och funktionellt. Det visade sig att skadan orsakade en inflammationsreaktion som ledde till en s.k. traumatisk hjärnskada hos individen. Vi började med att undersöka skadans patofysiologi och ville få tag i molekyler med anafylaktiska effekter. Vi hittade ett gammalt svenskt sädesslag som odlades i norra delar av landet och använde som kost till subjekten med denna typ skada. Kosten var fermenterad och hade tidigare varit känd för sin antiinflammatoriska egenskap (se ref. 1). Vi fick också positiva effekter i vår hjärnskademodell. Varför? Jo, både sockerarter och aminosyror i just detta sädesslag stimulerade produktion av ett protein eller antisekretorisk faktor som reglerade vätskebalansen.

Dessvärre, uppfattningen att våra hjärnor är känsliga för vad vi konsumera har under den senaste tiden börjat ta sig ett lågmält uttryck i den mest ansedda medicinska litteraturen. Det är mycket viktigt att denna information blir känd bland allmänheten, som i allt högre grad duperas av en industri som säljer livsmedel som generellt betraktas som nyttiga.

Idag m.h.a. avancerade tekniker har nya fakta om de gamla sorters spannmål lyfts fram vilka som har legat gömd i den medicinska litteraturen allt för länge. Hans Larsson är ekologisk växtförädlare på Sveriges Lantbruksuniversitet sedan 1995. Genom hans systematiska arbete har en rad gamla kultursorter av säd kunnat bevaras och utvecklas.

Han utvecklar sju sädesslag på sin gård. Dels de klassiska svenska – vete, råg, korn och havre men också de lite mer ovanliga som majs, hirs och bovete. Hirs är ett glutenfritt och mycket näringsrik frö som idag kan köpas importerat i hälsokostbutiken. Att den allmänt odlades i Sverige fram till mitten av 1700-talet är det få som vet. Hans odlar både vipphirs och kolvhirs och många av sorterna har röda och bruna färger.

 

  • 95 % av de gener som funnits i våra svenska sädesslag har idag gått förlorade. Nu måste vi återinföra en biologisk mångfald för att på så sätt kunna få fram nya sorter som kan rädda oss i klimatkrisen, förklarar Hans Larsson. Han är sedan många år forskare och biodynamisk jordbrukare och knuten till SLU. På Alnarp har han varit med och odlat 1400 sorters säd men idag har han istället tagit hem odlingarna till sin egen gård eftersom motståndet mot ekologisk utveckling är så stort inom Lantbruksuniversitetet. Läs mer:

http://www.vaxteko.nu/html/sll/forb_org_biol_odl/odlaren/ODN09-3/ODN09-3B.PDF

Tack vare Dr. Fasano har termen ”Leaky Gut” eller tarmpermeabilitet blivit idag ett faktum. (se ref.2). Han beskriver den autoimmuna sjukdomen som kännetecknas av vävnadsskada och funktionsförlust på grund av ett förvirrat immunsvar som riktas mot specifika organ. Han fokuserade på ämnet autoimmunitet som riktar sig mot ett organ och rollen av en nedsatt tarmbarriärfunktion av den biologiska mekanismen som leder till sjukdomstillståndet.

I början av 2000-talet först upptäckte Dr. Fasano, Zonulin. Det är ett protein som varierar vätsketransporten i den s.k. Tight Junction i tunntarmen. Det är de tätt sammanfogade punkterna mellan två celler, här epitelceller i tarmen, för att modulerar genomsläppligheter av molekylerna med olika storlekar. Dessa punkter formar en ogenomtränglig barriär.

Gluten har visat sig öka nivåerna av proteinet zonulin i tarmen och som leder till läckande tarm syndrom (Leaky Gut). Detta tillåter bl.a. vissa proteiner och toxiska bakterier produkter (gifter) passera in i blodomloppet som i sin tur aktivera en inflammatorisk reaktion i kroppen. Idag är ett faktum att förhöjda zonulin nivåer i tarmen ligger bakom orsaken till neurologisk ohälsa.

Dr. David Perlmutter (ref. 3) beskriver hela processen i sin berömda bok Grain Brain. Han är en framstående neurolog och professor som har hjälpt otaliga patienter med optimering av deras kost. Han lyfter fram i sin nya bok obekväm kunskap om kolhydrater som smygande skadar hjärnan. Även de hälsosamma kolhydrater som brukade kallas, kan orsaka ångest, ADHD, kronisk huvudvärk, depression och demens genom att aktivera immunsystemet därmed glia celler i hjärnan som i sin tur startar inflammatoriska processer. Han vänder upp och ner på den amerikanska matpyramiden och förklarar vad som händer när hjärnan utsätts för vanliga födoämnen som vete, naturliga sockerarter och vissa transfetter. Dessutom visar handen ideala maten med en extremt kolhydratfattig men fettrik kost eftersom hjärnan är det fetaste organ.

Kan man återställa en neurodegenerativ reaktion i hjärnan?

Ja, Nu är det möjligt. Genom optimering av livsstil och en balanserad kost är det fullt möjligt att återställa hjärnans hälsa.

Referenser:

  1. Bejamin Lebwohl et, al. Long term gluten consumption in adults without celiac disease and risk of coronary heart disease: Prospectic cohort study. British Medical Journal. 4th April 2017.
  2. (Saljo A, Bolouri H, Mayorga M, Svensson B, Hamberger A. Low-level blast raises intracranial pressure and impairs cognitive function in rats: prophylaxis with processed cereal feed. J Neurotrauma. Feb 2010;27(2):383-389.)
  3. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27805480
  4. Fasano A1. Leakygut and autoimmune diseases. Clin Rev Allergy Immunol., 2012 Feb;42(1):71-8. doi: 10.1007/s12016-011-8291-x.
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s