Skön nyhet

Idag fyller Wilder Graves Penfield 127 år, har vi alla sett idag på Googles hemsida. Han var en kanadensisk-amerikansk banbrytande neurokirurg som utvecklade vidare metoder och tekniker om hjärnkirurgi. Men hans stolthet var kartläggning av FUNKTIONERNA i olika delar av hjärnan. Hans vetenskapliga bidrag till nervstimulering sträcker sig över en rad olika områden liksom hallucinationer och illusioner. Hans tänkande ägnades mycket om den mentala processen i olika dimensioner såsom den mänskliga själens existens i vetenskapens värld. Continue reading ”Skön nyhet”

Annonser

Sköna Minnen, Autofagi

Apple_fasting

En god vän påminde mig häromdagen om Professor Yoshinori Ohsumi på “The Tokyo Institute of Technology” och hans forskning som vann Nobelpriset i medicin 2016.

På 1990-talet var Ohsumi den första som identifierade gener som kontrollerar autofagi och det var först hos jäst. Autofagi betyder ”självätande” och refererar till en process för nedbrytning och återvinning av cellens egna beståndsdelar vilket är oerhört väsentlig för normal cell homeostas; tillstånd av balans och stabilitet i organismens inre miljö. Ofullkomlig autofagi har kopplats till sjukdomar som sträcker sig från Alzheimers sjukdom till cancer. Till exempel i Alzheimers där beta amyloid inte bryts ner och plack uppstår i hjärnan, beror helt enkelt på saknad eller ofullständigt autofagi. En mycket intressant upptäckt om autofagi är att den triggas av intermittent fastande som bromsar åldrande processen. Detta innebär att vi behåller minnen längre. Även om det inte finns några läkemedel tillgängliga på marknaden än pågår det mycket forskning om autofagi och utveckling av både dess aktiverare och inhibitorer.

Hundra Sköna år

Hundra år av framsteg inom den genetiska forskningen

Vad vi äter – eller för den delen, vad vi inte äter – kan spela en stor roll för vår hälsa. Att det finns ett samband mellan kost och hälsa är sedan länge bevisat.

De senaste hundra åren har det skett flera framsteg inom genetiken. En stor del av denna forskning är grundläggande för den nutrigenoma forskningen. Redan 1902 publicerades en artikel i Lancet i vilken det framhävdes att individer påverkas på olika sätt av samma kost. 1944 bevisade Avery sambandet mellan DNA och ärftlighet. 2003 förklarades den mänskliga arvsmassan vara kartlagd i projektet HUGO. Detta är några av de milstolpar som lagt grunden för en ökad förståelse hur vi ser ut, fungerar och reagerar på olika typer av näringsämnen.

Nutritionell genomik är en forskningsgren som rör genetik och nutrition. Man forskar för att se hur kosten påverkar en individs genutryck och hälsa (nutrigenomik). Men också hur en individs genuppsättning kan sägas påverka risken för att individen ska insjukna i vissa kostrelaterade sjukdomar (nutrigenetik).

Genom denna forskning ökar kunskapen om hur olika kostupplägg kan påverka hälsan och sjukdomar för individer med olika genetiska anlag. Det ger möjlighet att på ett effektivt sätt ge personliga kost- och träningsråd till dig baserat på ditt unika DNA.

Kontakta mig för mer information!